torsdag 26 augusti 2010

Så var vi då där igen...

...när livet förändras drastiskt för någon i ens närhet...

...Min lediga dag då allt ska göras som vanligt och så blir inget gjort!!.. För ett par dar sedan  fick vi ett tråkigt besked på vår gata...en nära granne finns inte längre bland oss..jag är inte religiös..men ändå ..finns något som jag undrar VAD det är???
....Livet ÄR orättvist det har jag många gånger fått erfara..Men LIVET har  också mycket positivt och många glädjeämnen....

Jag har skrivit om sorg och glädje förut..och att de går hand i hand...Och det tror jag på..

Vår granne som vi bott granne med i 30 år...som vi träffat och pratat med nästan varje dag..När våra barn var små hade vi  i vår omnejd, på vår gata..många roliga kalas och fester..med eller utan våra barn.. vi hade utflykter..vi "körde" Kyrkviken Runt ..och dansade till sena natten efteråt...gick barfota hem genom stan för att augustinatten var sååå varm... alla vi på vår gata...det var tider det.. minnen kommer.. minnen går..

Nu  är det där orättvisa hos oss på vår gata igen...inget som man vill ska drabba NÅGON..men som det gör ändå...Tankarna kommer och går hos mej..kan inte  riktigt släppa taget..

Så ska jag planera för den där höstmarknaden som  vi har nästa helg..känns inte viktigt ..men livet går ändå vidare för oss ... och för vår granne ...tiden stannar inte..
Jag får fortsätta med mitt pyssel...

Min granne som nu är ensam i sitt stora hus hoppas jag vi kan ge lite tröst och  lite glädje vi som finns runt omkring..nu är hon även min arbetskamrat så vi träffs ..ofta...

Nu blev det ett sånt där inlägg igen..sorgligt, ledsamt och precis som det är..glädje & sorg...skratt & gråt..


Rosen ger jag till min granne ...
♥...Pia

6 kommentarer:

Vår sekelskiftes-dröm sa...

Vad sorgligt för er alla.
Ja man blir påmind om döden när en nära går bort.
En varm tanke till dig!
Kram Anette

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Så lessamt Pia, man mår så dåligt när nära vänner går bort. Och hur tungt det måste vara för din kompis, en tröst är att hon har bra grannar. Fina minnen hade du från tiden tillsammans med dom.
Men som du skriver livet går vidare, vilket vi vill eller inte.
Vi syns nästa helg du och jag, det ser jag fram emot.
Kramar
AnnaMaria

Bibban sa...

Så tråkigt, och livet, ja det är inte rättvist kan man tycka. men som du säger livet måste fortsätta. Men det skadar inte att stanna upp och tänka en stund. Tänker på er
Kram Bibban

Skogslyckan sa...

Det är så sant allt du skriver..och man måste tillåta sig att sörja! Det viktiga är att gå vidare och minnas det fina och tanken att vad hade livet varit utan att man mött just den människan. Alla möten, alla vänner, släkt ja alla betyder ju något i ens liv. Jag tänker inte lyssna på håll mitt hjärta, för den sjöng jag på min pappas begravning...
Styrkekramar och kärlek från Pia

Hannis sa...

Så fint skrivet av dig!
Och så sorgligt.
Ibland så fattar man bara inte varför en del saker händer.

Kramen Hannis

LantlivsAnette sa...

Jaa, så är det..tråkigt när det händer..men det är som du säger, livet går vidare i alla fall..
Tur att hon har ig som granne, du är ju så snäll och omtänksam..
Kika in hos mig sen, så får du se en nytrimmad liten en..
Kraaam Anette