..ja det kan man säga!. ..Vad hmmmar jag om då?..Jo, om blogga eller icke..nu igen..
Det går i intervaller det där.. kanske beror det på att jobbet tar en stor del och att dygnet bara har 24 timmar!!
Senast idag, sa jag på jobbet till en av kollegorna..kanske dax att sluta nu.....Men förmodligen KAN jag inte bara sluta..Det har sätt sina spår de här drygt 3,5 åren :)...
Varför tanken kommer, är kanske att det går i samma hjulspår..inget nytt under solen eller allt känns som upprepning..
Så går det några dar..och så PLÖTSLIGT HÄNDER DET...Svackan är över...ide´erna trängs i fartstun......Alla bloggar blir lästa båd bak och framlänges...ska hinna med allt och alla..sen flyter det bara på..bilderna blir tagna, även de där bra bilderna......
Men just nu ett inlägg i sena kvällen med några bilder från helgens besök ...i vackra hemmet hos vänner långt bort och herreguuuuud sicket hus och det skulle man ha och nää är inte såå rik blir jag inte nån gång så det kommer aldrig att hända:)
....men vackert var det och gudomligt läge på allt..med sjö precis nedanför huset och alla gårdshusen..
♥..Pia
Ps...och självklart blir heller inga besök hos er andra bloggare gjorda av mej... inte ens det ..men snart vänder det och tills det gör det, så är jag väldigt glad att NI ändå besöker min blogg:).... tack sååå innerligt mycket....ds.
7 kommentarer:
Vilken härlig inspirationskarta du bjuder på... Vilket hus och vilket läge...
Kram
Pia
God morgon=))
Det går ju i perioder det där.
Ibland är ju kreativiteten på topp och ibland inte.
Det viktigaste är ju att man bloggar för att det är kul och inte för att man känner att man måste.
Sen har man ju sin grej, jag tror ibland att folk måste bli döless på att se mina ommålade saker men det är det jag gillar att göra=))
Det ser ut att vara ett himmelskt ställe!!
Kram Hannis
Klart du inte ska lägga av, en paus kan jag godta men sluta? Nej....
Jag har ju funnit en ny kompis :/
Ojojoj vilket hus!
Allt har sin tid och jag har märkt att det alltid vänder igen, när man just är på väg att ge upp! :)
Visst går det i vågor med bloggeriet. Har ju inte hållit på så länge, men tycker att jag trivs i bloggvärlden. Jag får bara tänka på att det faktiskt inte gör nåt om jag inte skriver varje dag eller kommenterar alla.
Jag är väldigt förtjust i dina vackra och enkla, om du förstår vad jag menar, bilder på din andra blogg också.
kram elsamarianne
Vilket ställe, vackert!
Det här med bloggandet går i perioder. Ibland räcker inte tiden till, dygnet har som sgat inte fler timmar bara för att man önskar det...
Det svåra är att man blir så beroende, det är inte så enkelt att sluta skulle jag tro.
Jag hoppas verkligen att du blir kvar, men att du vilar upp dig och känner att det är roligt igen.
Kram britt
Du är inte ensam om att känna så där , de går upp o ner och så måste de få vara precis som livet själv. alltid kul att besöka dig och dina fina inlägg...hoppas du hittar lusten o tiden snart
kram pia
Skicka en kommentar