En liten tjej som jag förmodligen inte kommer glömma så länge som skålen finns kvar..Fick den lilla skålen av Line, en liten dansk flicka som ville ge "sin " fröken en minnessak när hon slutade på dagis när hon skulle flytta tillbaka till Danmark igen....
När man "skolar in sina barn" på dagis..så brukar det vara vanligt att man får ett hembesök av sin Personal från den blivande förskolan..Åtminstonde så gör vi så i min kommun..
**
Eftersom jag i år (till hösten ) har jobbat inom förskolan i 25 år så har det blivit några hembesök..Men den gången för om jag minns rätt, för 20 år sedan så ville inte den här flickans familj att jag skulle komma hem till dem..??!! Snopen som jag blev av det svaret på min fråga vilken dag och tid Så sa de att DET passade inte alls att jag kom..inte alls ..Nej, den första kontakten med deras lille pige.. den kunde fröken få göra på dagis så det så..!! Oj och nej ..vad mitt självförtroende fick sej en knäpp på näsan.. Tänk er själva..en liten fröken och så en stor frodig dansk läkare med lika stor och frodig dansk fru! Ja nu såg jag visserligen INTE HUR de såg ut i telefonen..men RÖSTEN den var stor och frodig..:)...och jag fick inte fel i HUR de såg ut vid den första darrande träffen:) Åh inte trodde jag att det skulle bli något vidare bra start av detta??..Men ack vad den lilla fröken bedrog sej..en sån underbar kontakt som vi fick..och såå ledsamt det var när hon slutade..och JAG endast JAG fick present..i vanliga fall såå får ALLA fröknar presenter:)..men den här gången så ..bara JAG..och jag ser alltså den lille sööööde blonde pigen framför mej än..fast nu är hon ..23..24...25..år!! Och om henne vet jag ingenting....
♥..Pia
3 kommentarer:
Vilken fin berättelse Pia, du skriver så man ser personerna framför sig. Det var säkert med ett litet leende du mindes allt detta när du tog fram skålen.
Ha en fin dag
Kramar
AnnaMaria
Ja, tänk en del ungar finns kvar... hela tiden :O)
Åh jag älskade the pinks! :) Hoppas allt är bra eme dig!
Kram
Skicka en kommentar