onsdag 28 januari 2009
Lille gris & fortsättningen på ...sagan...
..Om sommaren visade sitt bästa humör..mycket sol och varma dagar..så hade däremot inte våren varit särkild skön..inte för en liten gris iallafall..Den lilla grisen fick en hård start i livet..Mamma suggan tyckte inte riktigt om sin lilla kulting..tilltuffsad och eländig fick hon så till slut komma till ett vänligare ställe. Den nya hemmet låg 15 minuter kostig , rakt över skogen och hos den lilla flickan. Grisen fick namnet Lotta och var såå yrliten tillväxten att den hade svårt med att hålla värmen själv..flickans mor som som köpt grisen för 5 kronor av sin gamla moster..visste minsann på råd...Lotta fick bo i värmeskåpet ( spisens ) i köket..sagt och gjort..en liten bädd av en bit filt fick hon ligga på och med skön och go värme på i skåpet...visserligen svag, men gott var det..Lotta växte till sej och snart fick hon bo ute hos de andra djuren i ladugården.
..Men grisar som får bo inne hos husfolket brukar inte bli som grisar ska vara..nää de blir mer som ...en hund istället:)..Lotta var en given kompis till de båda barnen.. snäll och rar..lufsade med överallt..när det vankades mat ..ja då var Lotta med. Smågrymtandes sprang hon runt på gården. Flickan tyckte det lät som hon pratade..kanske förstod de varann, vem vet!! Sommaren var väldigt varm och skön. Ett bad då och då blev det..Nu var det ganska långt till sjön och inte alltid så lätt att ta sej dit. Men med en gammal zinkbalja och vatten från kallkällan , som värmdes av solen. Ja då var livet bra härligt....
Fortsättning följer.....♥...PIA..som nu ska måla färdigt bokhyllan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
PIA; sätt igång på direkten på nytt inlägg, jag vill läsa fortsättningen! KRAM
Ja du Pia, grishunden Lotta verkar ha fått ett fint liv där på gården - du vet mammainstinkten väcks till liv och börjar genast ömma för den lilla grisen.
Du får lov att ta kontakt med förlaget snart nu och ge ut små tänkvärda tankeböcker som kan funka för såväl barn som vuxna.
Ja, själv ska jag fullkomligt kasta mig i bokföringen - YIIIIHHHHHAAAAAA - inte.....
Kram på dig!
Mia
Tack för vänliga kommentarer hos mej. Du får gärna länka ihop mej med de andra värmlänningarna.
Från en annan Pia
Ojj, jag som vill höra fortsättningen NU...Blir det ett inlägg varje dag nu då?
Kramar Viveka
Längtar till nästa inlägg om grishunden.
Kram Maud
Åhh, vad mysigt med en sagostund....rofyllt på nåt vis..
Berätta mera !!
Så du har målat klart också, åhh vad spännande att få se sen..
Kraam Anette
Härligt inlägg:)
Tack.
Ha en fin kväll.
Kram Lallis
Vilken fin sagostund du bjuder på!Vill ju höra fortsättningen nu!!!!!!!
Ha en fin kväll
Kram
Heléne
Halloj Pia!
Har ännu inte hunnit lägga mig och njuta av sagan...ska bara du vet(mitt ledord i vardagen) är lite mer ledig till helgen och ska läsa hela, är den klar då klar verkligen inte av att inte få ett slut med det samma!
Kram Pirjo
klarar, va ordet som kom av sig!
Vilka fina gamla bilder på den söta grisen och de tre bedårande lammen! Och Selma i 1800-talsstil var söt också! Mari.
Men nu vill man ju läsa resten...grishunden Lotta.
Ja, du skriv snart så man får läsa.
Kram Bodil.
hej pia! tidnigen kom i måndags och den ä jättefin. tyvärr har jag fått influensa så jag ligger för ankar annars hade jag tänkt ta med tidningen till arvika, men jag kan ta med den te vecka istället.kram maria
Vad gulligt.
Vi har också haft gris. Innegris...men fick flytta ut till eget hus senare. Men han var så tam och klok. Kunde en massa och man visste vad han ville. Han hette Tryggve.:-D
Puss
Det var en märkvärdig gris , men det beror nog på det vackra namnet !!
Kram/Lotta
Tack så jättemycket för sagostunden.
Det är "äkta" pärlspont haha. Jag vet NU att det finns i skivor oxå ja, det måste vara betydligt enklare att sätta upp och snabbt måste det ju gå. Vi funderar på att sätta upp pärlspont i badrummet framöver men har inte bestämt hur vi ska göra runt badkaret... det tål att tänka på haha.
Nu ska jag strax iväg och jobba. Kom på att du frågade hur länge jag hade jobbat natt... hm, i 24 år!!! kan det stämma jo för 17 det gör det haha. Jobbade först på dan i två år men det fattades alltid folk till natten så då hoppade jag ofta in. Eftersom att jag är en nattuggla så passade det mig perfekt ja, sedan har det rullat på. Dementa och psykiskt sjuka är mitt område. Tungt ibland men otroligt spännande och lärorikt... ja, jag trivs som fisken i vattnet. Oj, vad jag babblar haha men nu måste jag åka.
Ha en fin helg
Kramiz Carina
Skicka en kommentar